Den 19 augusti 1839 var salarna i Institut de France i Paris fullsatta, och folk trängdes ända ut på gården. Inne väntade åhörarna på att astronomen François Arago skulle göra något ovanligt. Han skulle avslöja exakt hur man bär sig åt. I månader hade ryktet gått att en fransman lyckats fånga och behålla den flyktiga bilden ur en camera obscura, men hur det gick till hade hållits hemligt. Den eftermiddagen blev hemligheten allas.
En uppfinning köps loss
Louis Daguerre hade först försökt locka privata finansiärer, men ingen nappade. I stället ordnades en uppgörelse där den franska staten köpte rättigheterna mot livränta. Daguerre fick 6 000 franc om året, och Isidore Niépce, son och arvinge till Nicéphore Niépce, fick 4 000 franc. Nicéphore Niépce hade dött redan 1833, och det var hans tidiga arbete med ljuskänsliga ytor som Daguerre byggt vidare på. Bakom konstruktionen stod Arago, astronom, chef för observatoriet i Paris och ledamot i deputeradekammaren. Att en stat löste ut en enskild uppfinning för att sedan ge bort den var ovanligt. Det handlade lika mycket om fransk prestige som om vetenskap.
Gåvan, och det finstilta undantaget
Tekniken överlämnades som en gåva, fritt till hela världen. Så har dagen gått till historien, och så lät den storstilade gesten. Men gåvan hade ett undantag som sällan nämns. Fem dagar tidigare, den 14 augusti, hade Daguerres ombud Miles Berry lämnat in en patentansökan i England. Patentet täckte England, Wales och staden Berwick-upon-Tweed, samt de brittiska kolonierna. Den som ville göra daguerreotyper i Storbritannien fick alltså betala för rätten, medan tekniken var gratis nästan överallt annars. Den fria gåvan var fri med ett kommersiellt förbehåll.
Vad som faktiskt avslöjades
Det Arago beskrev var en process i flera steg. En kopparplåt med blank silveryta polerades till spegelglans, gjordes ljuskänslig i jodångor, exponerades i kameran, framkallades över kvicksilverånga och fixerades till sist i en saltlösning. Resultatet var en enda unik bild, omöjlig att kopiera. Det som slog samtiden var skärpan. Daguerres egen bild av Boulevard du Temple från 1838, tagen från fönstret i hans våning, brukar lyftas fram som det första fotografiet av en människa. Gatan var full av folk och vagnar, men den långa exponeringstiden suddade ut allt som rörde sig. Kvar blev en man som stod stilla medan han fick skorna putsade.
Nyheten når Stockholm
I Sverige dröjde det inte länge. Redan i januari 1839 skrev pressen om den franska uppfinningen, och Aftonbladet berättade i slutet av månaden om konsten att avteckna ett landskap utan vare sig penna eller handens hjälp. Till jul samma år gav bokförläggaren Adolf Bonnier ut en svensk översättning av Daguerres handledning, Daguerrotypen, theoretiskt och praktiskt beskrifven. I februari 1840 visades en daguerreotyp för första gången offentligt i landet, på Stockholms slott. Samma år inledde de två första svenska daguerreotypisterna, Georg Albert Müller och Ulrik Emanuel Mannerhjerta, sin verksamhet. Löjtnanten och före detta främlingslegionären Lars Benzelstjerna räknas som Sveriges förste yrkesfotograf, och han reste land och rike runt för att visa upp tekniken. De första åren är fattiga på bevarade bilder, eftersom varje daguerreotyp var unik och de flesta har gått förlorade. Ett av de äldsta svenska porträtten av en känd person föreställer greve Magnus Brahe, fotograferad på Skokloster våren 1844, fyra månader innan han dog. Det stora genombrottet kom först på 1860-talet, när nya tekniker gjorde det möjligt att kopiera en och samma bild.
Hur den 19 augusti blev en högtidsdag
Att den 19 augusti firas som World Photography Day är en betydligt yngre historia. Datumet är förankrat i 1839, men firandet är modernt. Idén kom från den indiske fotoläraren O.P. Sharma, som under slutet av 1980-talet gång på gång stötte på just det datumet i fotografins historieböcker. Han föreslog tanken för fotografer och sällskap runt om i världen, däribland Royal Photographic Society och Photographic Society of America, och den första gemensamma firningen ägde rum 1991. Strängt taget firar vi inte den dag fotografiet uppfanns. Det äldsta bevarade fotografiet togs av Nicéphore Niépce redan 1826. Den 19 augusti är i stället dagen då kunskapen blev allmän egendom, dagen då vem som helst med rätt utrustning kunde börja försöka.
Så nästa gång du tar en bild, sänd fransoserna en tacksamhetens tanke. Det var här, en augustidag 1839, som möjligheten gavs bort till oss andra.
Lämna ett svar